Leva i balans!

Var rädd och lycklig (Ur Leva 11/09)

raddochlycklig

MODIGT

Ormar, krig och influensor från svin hör alla till vardagens rädslor. Men det är inte det vi fruktar mest, nej, det är något mycket mänskligare än ond, bråd död. Carl Lindeborg vill få oss att stå modiga i rädslan.

Text och bild Ingemar Gens

Carl Lindeborg bor inte längre i Stockholms inre, utan har flyttat till det lugnare Vaxholm. Trots det är huvudstadens lyxiga yogaställe Yogayama fortfarande ett av hans favoritställen. Över en kopp te förklarar han sina tankar om rädslor. Han har tillsammans med Sofia Sivertsdotter båda coacher till vardags, skrivit boken Modig - konsten att övervinna sina vardagsrädslor (Uppsala Publishing House). Här kan man finna handfasta tips om hur man modigt närmar sig sin ängslan.
- Jag tror att rädsla är någonting livsnödvändigt, den finns ju där av något skäl och evolutionärt har den funnits där för att varna oss för faror så att vi kan överleva.

Inte räcka till
I dag tycks den stora rädslan bland oss välsituerade vara att inte hinna med, att inte vara tillräckliga. Barnen, till exempel, är alltid en källa till oro.
- När vi frågade människor i en enkät om just barn, visade det sig att människor är minst lika oroliga för vad andra ska tycka om deras sätt att vara med dem som att vara en dålig far eller mor.
Nu kan vi börja ana vilket som är rädslornas urmoder, vad som driver oss att bete oss som vi gör.
- Du kan bilda dig en uppfattning om din egen identitet, grundad på vad du tror att människor tycker om dig.
Ur de djupintervjuer paret gjort inför boken står en rädsla ut som mer genuin och allmängiltig än andra. Carl utvecklar:
- När vi frågade vilken rädsla som påverkar dig mest i din vardag svarade flertalet att göra andra människor ledsna, besvikna eller sårade.
Så, till slut hamnar vi alltså där, i det genuint mänskliga. Spindlar, världskrig och influensor i all ära, men att inte få vara med, att inte vara sedd och älskad skrämmer oss allra mest. Men vad gör man då åt sin rädsla? Hur blir man modig?
- Man måste börja med att acceptera den, eftersom det trots allt är det allra mest mänskliga - att vara rädd. Alla människor är rädda, till och med den där personen man ser på tv som verkar så stöddig, kan också bli jätterädd. Så, att avdramatisera det hela är ett bra första steg.

Inte låta sig styras
- Man måste angripa sin rädsla från två håll. Det ena är det mentala kognitiva, alltså jag kan lära mig att tänka annorlunda. Det andra kallar vi för kraftgörande fördjupning, då man försöker hitta en sorts grundtillit till sig själv och livet. Det gäller att vårda den inre platsen. Carl fortsätter;
- För mig är det ett mål att ha en bra relation till min rädsla, det vill säga att inte styras av den. Jag är någonting mer än min rädsla och jag har alltid ett val - visst jag är rädd, men jag kan trotsa den och agera på ett annat sätt.


Ge livet ny mening - vad är syftet med ditt liv? (Ur Leva 9/09 )

SÅRBARA

Kriser är aldrig roliga, men nyttiga, menar psykosyntesterapeuten och författaren Eva Sanner. "De lär oss att vi inte blir lyckligare av en ny färg i badrummet. Vi blir lyckliga av att få vara del i en gemenskap." Hon har skrivit Fritt fall som är något så ovanligt som en spännande roman om personlighetsutveckling med självhjälpsverktyg.

Av Hanna Nolin

Den globala miljökrisen är en chans för många till ett mer meningsfullt liv. För det är först när vi hjälper andra och konkret verkligen gör någonting som vi kan närma oss sann lycka.
- Det kan vara bra att gråta lite för Östersjöns döda bottnar. Att på riktigt känna för den värld vi är en del av och dessutom totalt beroende av. När vi känner att vi bryr oss vill vi göra någonting.
Det säger Eva Sanner, terapeut och författare till Fritt Fall, en bok som är nägot så ovanligt som en blandning mellan roman och självhjälpsbok.
Fritt fall är en berättelse om en kris. Kanske inte så mycket om Krisen, den globala, utan mer om den som drabbar oss alla någon gång i livet. En kärleksrelation rivs sönder, en nära vän dör eller vi blir utbrända på jobbet.
- Vi behöver förstå att vi är sårbara, både i en kärleksrelation och i vårt beroende av naturen, vår jord. Livet utsätter oss förr eller senare för kriser. Det jag vill visa med boken är att det finns hopp även om man står mitt i en kris och det gör outhärdligt ont.

Finanskris blir relationskris

För Eva Sanner hör det alltså ihop, den individuella krisen och den globala. Hennes huvudperson i boken, Lars, upplever en våg av meningslöshet när det liv han byggt upp rasar samman. Hans flickvän gör slut samtidigt som han blir sjukskriven för utbrändhet. Några dagar senare går hans företag i konkurs. Liknande situationer möter Eva Sanner ofta i sitt arbete som parterapeut.
- Krisen i näringslivet slår så klart också mot relationer. Om man alltid identifierat sig med och satt sitt värde i relation till sitt jobb, är man ingenting om jobbet försvinner. Man tror att man ingenting är värd och kan bli rädd för att partnern inte längre ska kunna älska en. Lösningen är att sy ihop sig själv och sin självkänsla genom att verkligen försöka lära känna hela sig själv. Varje kris rymmer en möjlighet att växa, att nå en större mognad.
Eva Sanner menar att vi måste höja blicken. Vi måste hjälpa till, i det stora som i det lilla. Vi måste låta vår empati gälla inte bara våra närmaste utan också människor i andra länder.
- Varför ska folk gå i terapi för att bli lyckligare, bara för att sedan fortsätta i samma takt, konsumera och bidra till världens undergång? Mitt liv blir inte lyckligare för att jag har mer pengar eller ny färg i badrummet. Vi blir lyckliga av att vara del av en gemenskap. Att göra något som man kan känna sig stolt över när man dör.

12-stegprogram

Den moderna människans ångest och brist på meningsfullhet har sin grund i att vi inte känner att vi tillhör ett sammanhang, en betydelsefull gemenskap, menar Eva Sanner. Vi är alienerade från världen. Vi ser inte att vi är beroende, av varandra såväl som av naturen.
- Vi måste vara medvetna om att våra handlingar alltid får konsekvenser. Det handlar om personlig mognad, om att lära känna sin egen sårbarhet, om att våga känna sig ynklig och kunna be om hjälp. Vågar man vara sårbar kan man också känna empati och då blir det självklart att man vill bidra och hjälpa andra. Vi mår bra av att hjälpa till. Själv funderar Eva på att starta självhjälpsgrupper för att komma åt vår konsumtion. Ett slags tolvstegsprogram för den köpberoende människan.
- Vi har blivit missbrukare av snabba kickar, av konsumtion, av att ständigt vilja ha mer. Kan man få två tröjor för priset av en så är det alltid bättre, oavsett om det kanske ligger barnarbete bakom det låga priset.

Ensamma funderingar

Eva Sanner tror ändå på människans inneboende godhet, det är bara det att den är dold under allt det vi lärt oss under vår uppväxt. Många av oss kommer snett redan under uppväxtåren, menar hon. Vi gör vad samhället, föräldrarna, omgivningen förväntar sig av oss istället för att försöka hitta vår egen agenda. Sedan ägnar vi många år åt att försvara de val vi gjort, utan att egentligen kanske ha velat göra de där valen från början.
- Vi tappar vår livslust, vår spontanitet och glädje. Istället för att fundera på vad vi vill göra ägnar vi all kraft åt att fundera över om vi verkar lyckliga i andras ögon.
Att hitta sig själv behöver inte alltid handla om att gå till en terapeut. Man kan också fråga sina vänner, som ofta ser mer än du tror.
- Den globala miljökrisen kan faktiskt bli en möjlighet att verkligen ändra våra liv, på ett positivt sätt. I längden kan krisen göra oss lyckligare, om vi väljer att agera.


Namn: Eva Sanner
Ålder: 50 år
Yrke: Psykosyntesterapeut, journalist och författare till bland andra Fritt fall, Kåt, glad och tacksam - attityden till sex och kärlek som förändrar ditt liv och Ayurveda för kropp och själ.
Familj: Sambo och två vuxna döttrar.
Bästa boktipset: The Spell of the sensuous av David Abram och The Great Turning - from Empire to Earth Community av David C Korten.
Livsmotto: Följ det du älskar, det kommer att leda dig dit du ska.

Artikeln är en förkortad version av den ursprungliga.



Poff! Vi sticker hål på 13 lyckomyter (Ur Leva 11/08 )

VETENSKAP Vi är alla omgivna av myter om lycka – som hindrar oss ifrån att bli verkligt lyckliga. Den amerikanska psykologiprofessorn Sonja Lyubomirsky har ägnat år av forskning åt att ta reda på sanningen bakom lyckomyterna och hur vi verkligen kan lära oss att bli lyckligare.

Av Catharina Hansson

Sonja Lyubomirsky har skrivit boken Lyckans verktyg (Natur och Kultur) med utgångspunkt från sin egen över tjugoåriga social psykologiska forskning om lycka. Bokens undertitel är En vetenskaplig guide till lycka.

I sin forskning har hon utgått från tre frågor:

  1. Vad gör människor lyckliga?
  2. Är lycka något bra?
  3. Hur kan vi göra människor lyckligare?

– Jag har alltid slagits av vissa individers förmåga att vara ovanligt lyckliga, till och med när de ställs inför stress, trauman eller motgångar, säger Sonja Lyubomirsky. Hennes forskning har inriktats på att utforska de kognitiva processer och drivkrafter som skiljer individer med hög respektive låg nivå av lycka.

  • Hur man jämför sig med andra.
  • Personuppfattning. Hur man bedömer andra.
  • Självutvärdering. Hur man dömer sig själv.
  • Dissonansreduktion. Hur man förklarar både triviala och viktiga val i livet.
  • Tolkning. Lyckliga människor tolkar händelser i livet på ett sätt som förstärker deras lycka.

Sonja Lyubomirskys bok är full av iakttagelser och forskningsresultat som punkterar den ena lyckomyten efter den andra. Vi har plockat upp några av dem:

MYT 1: Om jag bara…

Om-jag-bara-myten är den allra starkaste och mest förödande av alla lyckomyterna. Så låt oss punktera den direkt.

– För många människor är livet en väntan på ”om jag bara flyttar till en ny stad”, ”om jag bara hade en pojkvän”, ”om jag bara fick barn”, ”om jag bara fick ett annat jobb”. Och det visar sig att de här sakerna gör faktiskt människor lyckliga, men inte alls så länge och inte alls så mycket som man tror.

Folk brukar vanligtvis falla tillbaka till sin medelnivå för lycka, sin grundinställning. Så vad jag vill säga är inte att ett nytt jobb eller ett nytt hus eller ett barn inte skulle göra dig lycklig. Men du måste verkligen vilja öva på att tänka och agera på ett sätt som så att säga maximerar den lyckan, säger Sonja Lyubomirsky.

MYT 2: Lyckliga människor är ytliga

Sonja Lyubomirsky menar att det är en myt att ”ignorance is bliss” och att lycka kräver att man är lyckligt ovetande om allt världens elände. Istället vill hon framhålla att de personer som är lyckligast i hennes studier är mer kreativa och har ett flexibelt tänkande.

Det finns också andra studier som visar att människor som reflekterat över livets mening och sin plats i universum är lyckligare och i större grad känner att livet är meningsfullt.

MYT 3: Lyckliga människor ser inte världen som den är

Många tror att lyckliga människor ser världen genom rosafärgade glasögon, att de inte ser världen ”som den verkligen är”. Men vem vet hur världen ”verkligen är”? frågar Sonja Lyubomirsky. Det finns många sätt att se på världen och den innehåller både ont och gott. Det finns ingenting som säger att det är mer realistiskt att fokusera på det onda och se allt i svart.

MYT 4: Vissa föds lyckliga – andra kan aldrig bli det

I sin forskning har Sonja Lyubomirsky kommit fram till att en persons lycka till 50% utgörs av ett slags grundinställning, som man helt enkelt har med sig. Till 10% påverkas lyckan av yttre omständigheter. Men resten, hela 40% kan vi själva påverka genom att förändra vår attityd, våra tankar och vårt beteende.

MYT 5: Lyckan kommer, lyckan går och vi blir bara olyckliga av att försöka fånga den

Sonja Lyubomirskys lyckostrategier går ut på att uppnå ett lyckligare liv genom mycket medvetna aktiviteter och handlingar. Det handlar bland annat om att öva sig i att se optimistiskt på framtiden och att träna sig i att njuta av livet här och nu.

MYT 6: För att kunna bli lyckliga måste vi lära oss allt om oss själva och vårt förflutna

Det är inte bra att ”idissla sitt liv”, som Sonja Lyubomirsky lite krasst uttrycker det. Med det menar hon att du undersöker ditt liv för ingående och blir alltför introspektiv, dissekerar varje liten del av dig själv, speciellt det negativa. Framförallt avråder hon oss ifrån att gå in i några djupare analyser av våra misstag omedelbart efter att vi har begått dem. Det är viktigt att reflektera över sitt liv, men inte när vi är upprörda eller ledsna. Då dömer vi oss själva för hårt och överdriver våra fel och misstag. Spara reflektion och analys tills du har en mer neutral eller positiv sinnesstämning.

MYT 7: Lyckliga människor har inte upplevt några sorger

Tvärtemot vad man kan tro är det ofta bland de lyckligaste som vi finner människor som upplevt svår sjukdom eller svåra förluster. Dels handlar det om personer som har en grundinställning som hjälper dem att komma tillbaka efter svåra tragedier. Dels handlar det om att en kris ibland kan skapa en större tacksamhetskänsla och förhöja känslan av att vara levande.

MYT 8: Lycka är att få rå sig själv

Sonja Lyubomirskys forskning visar att de lyckligaste personerna tillbringar mycket tid med familj och vänner och att de ofta är de första som sträcker ut en hjälpande hand till kolleger eller behövande.

MYT 9: Lycka är att bara vara

Livslånga mål är nyckelfaktorer för de lyckligaste människorna i Sonja Lyubomirskys studier. Det kan handla om nästan vad som helst – att bygga skåp, ge sina barn goda värderingar eller bekämpa bedrägerier.

MYT 10: Lycka sitter bara i själen

Motion och fysisk aktivitet – minst en gång i veckan eller rent av varje dag – är en viktig del av livet för de lyckligaste människorna i Sonja Lyubomirskys forskning. Och ett träningspass kan ha en rent kemisk lyckohöjande effekt

MYT 11: Skönhet är lycka

Det finns mängder av studier som visar att vackra människor lyckas bättre på många av livets olika områden. Men ingenting som visar att de faktiskt är lyckligare. Och undersökningar bland människor som har gjort plastikkirurgiska ingrepp för att förbättra sitt utseende visar att de ofta är nöjda, men bara för en kort tid. En förklaring till det är att vi helt enkelt inte fokuserar på utseendet när vi tänker på hur lyckliga vi är. Sonja Lyubomirsky pekar också på en studie som visade att de lyckligaste människorna själva betraktade sig som snyggare än de mindre lyckliga – men att de oberoende domare som kallats in för att bedöma deras utseende fann att båda gruppernas utseende var likvärdiga.

MYT 12: Lycka kräver materiellt välstånd

Det är inte bara så att lycka inte kan köpas för pengar – pengar kan till och med vara ett hinder för lycka. För att citera Frank Lloyd Wright: ”Rika människor är inte mycket mer än vaktmästare för sina ägodelar”. Framförallt kan det vara strävan efter att äga som blir ett hinder för lyckan.

MYT 13: Det handlar om att hitta lyckan

Lyckan är inte en plats, inte ett Shangri-la. Möjligen skulle man kunna säga att lyckan är något vi kan hitta inom oss, men inte heller där är den en plats, eller en knapp att trycka på, utan snarare en handling vi tränar oss i att utöva.

Lyckotips

Sonja Lyubomirskys tips

OBS! Töntvarning!

Författaren vill själv utfärda en töntvarning när det gäller tipsen på lyckoaktiviteter. Hon är övertygad om att många (liksom hon själv!) kommer att reagera med avsmak på många av förslagen. Men det betyder inte att man inte kan bli lycklig och det betyder inte att man ska avstå. Välj de aktiviteter som känns minst fåniga och om det ändå känns töntigt – gör dem ändå.

1. UTTRYCK DIN TACKSAMHET. Gör det tyst för dig själv, skriv i en bok eller tacka någon som du känner tacksamhet till.

2. ODLA OPTIMISM. Skriv dagbok och fantisera om den bästa framtid du kan föreställa dig.

3. UNDVIK HYPERTÄNKANDE OCH SOCIAL JÄMFÖRELSE. Skär ner på hur ofta du ältar problem och försök sluta jämför dig med andra.

4. GÖR GODA GÄRNINGAR. Gör gott för andra, vänner eller främlingar, anonymt eller öppet, spontant eller planerat.

5. VÅRDA VÄNSKAP. Välj en relation som behöver stärkas, investera tid och energi i att förbättra den.

6. UTVECKLA COPINGSTRATEGIER. Öva dig i tekniker för att hantera stress, trauman eller motgångar.

7. LÄR DIG ATT FÖRLÅTA. Skriv dagbok eller skriv ett brev där du jobbar på att släppa vreden mot någon som har gjort dig illa.

8. GÖR MER SOM ENGAGERAR DIG. Öka dina ”flow-aktiviteter”, uppgifter som du helt kan absorberas av.

9. NJUT AV LIVETS GLÄDJEÄMNEN. Ta vara på de bästa ögonblicken i livet – var uppmärksam i stunden, men gläd dig åt dem och återupplev dem också om och om i minnet.

10. HÄNGE DIG ÅT DINA MÅL. Välj ett, två eller tre viktiga mål och ägna tid och ansträngning åt att verkligen nå dem.

11. UTÖVA ANDLIGHET. Bli mer engagerad i din religion eller i andliga frågor.

12. TA HAND OM DIN KROPP. Ägna dig åt fysisk aktivitet, meditation, leenden och skratt.

10 sätt att hålla hjärnan i trim (Leva nr 4/07)

Svenska forskare har upptäckt hjärnans egen reparationsverkstad, som föryngrar och lagar skador på hjärnan. Men vi behöver hjälpa till för att hålla verkstaden igång.

Ett unikt svenskt forskningssamarbete har lett till upptäckten av en ny del i hjärnan. Hjärnans egen reparationsverkstad för transport av reservdelar i form av stamceller. Stamceller är celler som ännu inte är programmerade utan kan växa till vilken sorts cell som helst och alltså ersätta skadade celler.
De nya rönen väntas få stor betydelse för den framtida forskningen och framtagningen av effektiva behandlingar för sjukdomar som stroke, ms, Parkinson och Alzheimer.
I väntan på effektiv bot gäller det att hålla hjärnan frisk och i bra kondition och alltmer forskning pekar mot att det är bra att träna huvudet ungefär som vi bör träna kroppen.
Nyckelorden i hjärnträningen är variation och nyfikenhet. När något börjar gå på rutin bör du försöka förändra din rutin för att ge hjärnan en utmaning.

1. Spela spel
Korsord, sudoku och speltillverkarna Nintendo ds eller psp har alla hjärngympaspel som håller hjärnan vaken. Spel som kräver logiskt tänkande, ordkunskap och matematik är bra träning för hjärnan. Men det räcker med 15 minuter om dagen, inte timmar…

2. Meditation
Meditation verkar vara en av de enskilt bästa aktiviteterna du kan ägna dig åt för att hålla hjärnan i trim. Det är inte bara avslappnande utan verkar också aktivt i din hjärna eftersom du aktivt förändrar din mentala status.

3. Ät rätt
Fisk, nötter och linfrö, rapsolja och olivolja, alla i lagom doser verkar ha en positiv effekt på hjärnan.

4. Läs något
du inte brukar läsa
Läs en ny författare, eller läs om ett ämne som är okänt för dig.

5. Stäng av tv:n
Genomsnittsmänniskan tittar flera timmar per dag på tv. Att se på tv gör dig passiv både till kropp och knopp. Gör något annat istället.

6. Träna din kropp
så tränas din hjärna
När du rör din kropp måste hjärnan hålla reda på en massa muskler, armar, ben och leder. När hjärnan ska hjälpa dig att hålla balansen och röra de kroppsdelar du vill röra så måste den göra uppskattningar av avstånd, läge och vikt. Hjärnan jobbar när du svettas och den trivs. Variera din motion så varierar du de utmaningar hjärnan utsätts för.

7. Berätta för varandra
Att berätta historier ur levande livet eller med hjälp av fantasin är något hjärnan gillar. Historieberättande hjälper hjärnan att befästa minnen, tolka och bearbeta händelser och ger oss en chans att dela stunder och minnen med andra.

8. Lär dig något nytt
Helst varje dag. Men också när du går in för en större förändring. Lär dig segla, brodera eller föröka pelargoner. Nyfikenhet är en av de största friskvårdsfaktorerna.

9. Gör små förändringar
Alla människor tycker om rutiner och många har ett och samma intresse hela livet. Men för att din hjärna verkligen ska hålla sig i god form ska du se till att förändra saker varje dag. Byt plats i fikarummet, ta en annan väg genom mataffären, borsta tänderna med ”fel” hand, byt plats i sängkammaren.
Alla små förändringar gör att din hjärna tvingas vara på alerten.

10. Syre och vatten
Se till att dricka tillräckligt. Du behöver inte pimpla vatten stup i kvarten men bara en liten vattenbrist i kroppen sätter sig direkt i din prestationsförmåga. Hjärnan behöver syre, mycket syre. Se till att komma ut i friska luften en stund varje dag.

Karisma - så funkar det (Leva nr 4/06)

Kan man lära sig karisma? En ny bok försöker knäcka koden och visa hur dina tankar, din retorik och ditt kroppsspråk tillsammans kan skapa karisma. Varje människa har fröet till karisma inom sig, menar författaren Eva Kihlström.

Av Hanna Nolin/Leva

Marilyn Monroe hade det. Nelson Mandela och Mark Levengood har det. Karisma. En magisk utstrålning som får dem själva och andra människor att glittra.
Med lite träning kan vi alla plocka fram det karismatiska inom oss. Att utveckla sin karisma handlar om att frigöra sina egna dolda resurser, att se vem man är och vad man vill.
– Karisma är att utstråla energi och kraft. Människor som gör det de tror på får automatiskt en enorm kraft. Så släpp aldrig dina drömmar utan jobba istället för att nå dem, säger journalisten författaren och retorikutbildaren Eva Kihlström.
I boken Karismakoden tipsar hon om sju olika vägar att stärka den egna utstrålningen, allt från vilken klang vi har i rösten till hur formen på våra ögonbryn påverkar omgivningen. För karisma ligger i betraktarens öga, hur vi förhåller oss till andra avgör hur de kommer att uppfatta oss. Så för att stärka vår utstrålning ska vi slå vakt om våra relationer och bli bra på att kommunicera.
– Till stor del handlar karisma om att få andra människor att känna sig väl till mods. Nelson Mandela är en god förebild. Redan innan han gått över tröskeln till ett rum sträcker han ut handen för att hälsa och samtidigt öppnar han upp ansiktet med ett leende, säger Eva Kihlström.

Hon ser på karisma som ett språk för respektfull kommunikation och goda relationer. En stark personlig utstrålning gör att människor lyssnar på dig, den ger dig en förmåga att leda andra människor. När du får människor att känna sig bekväma i ditt sällskap stärker du din egen karisma.
– Människor som träffar karismatiska personer berättar om deras förmåga att få andra att känna sig speciella, utvalda och uppskattade, säger Eva Kihlström.
Typiskt för karismatiska personer är att de ler mycket och ofta, leenden som även når ögonen. Utmärkande för många karismatiska chefer är att de har höga förväntningar på sina anställda och visar att de tror på deras kapacitet. Det får de anställda att prestera och må bättre.

Ett sätt att maximera sin utstrålning är att tänka gott om andra. Du stärker inte bara din egen utstrålning utan du får dess-utom andra att lysa. Har vi en positiv livshållning syns det i vår utstrålning. Det handlar om att inte se andra människor som ett hot. När vi möter andra rankar vi nämligen varandra efter mental styrka. Att kunna tänka gott om andra innebär att du inte möter världen med rädsla och försvar. Frihet från rädsla upplevs som attraktivt och inger respekt. Då framstår du som lugn, trygg och säker på dig själv.

Intuition och kommunikation
Att förstå vad som behöver sägas och att göra det på rätt sätt är viktigt, liksom att anpassa sitt språk efter situationen. Vår förmåga att läsa av andra människor är betydelsefull.
– Retoriken erbjuder en fantastisk verktygslåda. Lär du dig att tala väl kan det förändra allt, du får ett roligare liv och en starkare utstrålning, säger Eva Kihlström
Orden är viktiga, men ännu viktigare är hur vi säger dem och vad vår kropp sänder ut för signaler. Enligt en forskningsundersökning, som Eva Kihlström hänvisar till, betyder ansiktsuttrycket åtta gånger mer än orden vi säger, röst och tonfall är cirka fem gånger viktigare än orden. Det vi kallar intuition, personkemi eller magkänsla handlar ofta om att vi har förmågan att blixtsnabbt registrera en hastigt förbiilande min, som uppskattning eller kanske ifrågasättande. Forskningsrön på kommunikationsområdet visar att vi har en genetisk, nedärvd förmåga att snabbast ta till oss arga och aggressiva känslouttryck, som till exempel om ögonbrynen är ihoprynkade. – Vi litar mer på det vi hör och ser än orden som kommer ut. Hur du säger ett hej när du kommer hem till familjen kan påverka hela kvällen, låter du trött och irriterad kan det trigga igång trista beteenden hos de andra, säger Eva Kihlström.
Det gäller att bli medveten om de signaler vi faktiskt sänder ut. Kanske ser vi ständigt sura ut, uttråkade, uppgivna eller ledsna, utan att veta om det. Prova att studera dig själv i spegeln.
Lägg märke till hur dina ögonbryn ser ut när du har din vanliga min. Pröva sedan att höja ögonbrynen och på så sätt öppna ansiktet.
– Testa ett sådant uttryck när du frågar om något i en affär och du får antagligen ett helt annat bemötande, säger Eva Kihlström.

Studera andra
Ett bra sätt att stärka sin karisma är att studera de människor du själv tycker har en stark karisma. Välj några förebilder, kanske chefen, en granne eller en vän. Studera dem och fundera över vad det är han eller hon gör. Iaktta minspelet. Hur förhåller sig personen till andra? På vilket sätt speglas attityder och förhållningssätt i deras kroppsliga uttryck?
Det handlar inte om att imitera utan att lära av andras kunskap, omtolka och använda den på sitt eget vis.
– De flesta människor har ingen aning om vilket grunduttryck de går omkring med, eller vad deras hållning utstrålar. Det allra snabbaste sättet att öka sin energi och karisma är just hållningen. Ser vi ut som hängbjörkar eller som stolta furor? säger Eva Kihlström.
Om du vet hur karisma fungerar kan du själv välja vad du vill utstråla i en viss situation. Men tänk på att äkta karisma kommer inifrån.
– Människor med medkänsla, omtanke och kärlek både till sig själva och andra får en kraftfull utstrålning, säger Eva Kihlström.

Sju vägar till ökad karisma

Väg nummer 1
– kroppens tysta budskap
Kroppen är kärnan i all kommunikation. Så se till att bli medveten om vad du utstrålar. Fråga någon du litar på hur du ser ut, eller spela in dig själv på video. Träna dig sedan på att låta kroppen utstråla starka, positiva känslor. Fundera på hur du rör dig i rummet, hur din röst låter – mörkare toner uppfattas som mer behagliga än ljusa.
För att snabbt etablera god kontakt med nya personer: Öppna munnen, vinkla läpparna svagt uppåt, lyft ögonbrynen så att dina ögon ser kontaktsökande, inbjudande och vänliga ut. Träna framför spegeln.
Stark utstrålning skapas genom mycket ögonkontakt, leenden och en uttrycksfull och levande mimik.

Väg nummer 2
– trovärdighet
Viljan att bidra till allas bästa skapar en unik tillit och förtroende, inom retoriken kallas det pistis. Vi lyssnar till den som vill oss väl. Så när du talar, se till helheten, till vad som är bäst för alla. Trovärdiga blir vi vär vi följer de vär deringar vi har i det vardagliga livet. Det är vad vi gör som räknas, inte vad vi säger. Trovärdighet skapas också genom autencitet, att vara sig själv och veta vad man vill och verkligen på djupet mena vad man säger. Använd det självupplevda för att skapa trovärdighet när du talar. Fundera över vilken bild du vill förmedla av dig själv och se om det stämmer överens med den bild av dig som mottagaren faktiskt får.

Väg nummer 3
– glöd och engagemang
Passion, engagemang och övertygelse är gemensamt för karismatiska människor. När vi gör det vi tror på kommer energin och utstrålningen alldeles gratis. När vi tror starkt på det vi säger talar både orden och kroppen samma språk. Så hitta det du brinner för och det som motiverar dig. Glöd behöver dock balanseras med omtanke för att inte skrämma.

Väg nummer 4
– närvaro
Närvaro är första steget mot karisma. Förmågan till närvaro går att träna upp, exempelvis genom mental träning som tai-chi eller yoga. De som är mer närvarande i stunden blir också skickligare på att fånga upp omgivningens signaler. Då är det lättare att hitta rätt ord för varje situation. Studera små barn och odla samma öppenhet i sinnena som de har. Undvik splittring genom att göra en sak i taget.

Väg nummer 5
– tala i bilder
Språket har stor kraft. Hur vi beskriver något påverkar människor. Börja ett samtal med många positiva värdeladdade begrepp. Orden ”färgar av sig” på avsändaren. Lär dig behärska både offentligt och privat språkbruk och bli medvete om när det ena passar bättre än det andra. När du gör egna metaforer – använd vanliga ord från ämnesområden alla känner till och berörs av som väder, trafik, natur, mat, kroppen, IT, idrott, krig och fred. Sätt ihop orden på nytt sätt. Lär dig retorik.

Väg nummer 6
– inre fokus
Vad vi tänker om oss själva avspeglas i kroppen och det vi strålar ut. Om vårt grunduttryck formats av positiva tankar uppfattas vi därefter. På samma sätt som det går att bygga muskler på gymmet går det att bygga ett positivt tänkande. Hjälp hjärnan varje dag genom att skriva ner det som du är tacksam för och det du gjort bra. Sätt upp mål och håll fast vid dem. Träna dig att tänka positivt om andra. Ibland kan det räcka med ett specifikt värdeord, varm, mjuk, glad för att ändra vår mentala inställning och kroppens förhållningssätt. Låt dig inte domineras av negativa känslor. En optimistisk livssyn ökar inte bara vår utstrålning, livet blir också lättare att leva. Är man alltför upptagen av att tänka på hur omgivningen reagerar eller mår gäller det att istället fokusera på målet.

Väg nummer 7
– social förmåga
Om du får människor att må bra i din omgivning ökar din karisma. När du träffar en ny person, erbjud honom eller henne att prata om sig själv. Lägg ut lockande krokar, som favoritfilm, resmål. Visa uppriktigt intresse. Träna dig i att lyssna väl, se till att ge respons, humma instämmande, nicka och le. Lär dig att spegla motparten, lika gillar lika. Genom att spegla en annan persons kroppsspråk får du henne eller honom att må väl. Samtidigt blir du själv uppskattad, vi gillar dem som är lika oss.
Le, skratta och ge uppmuntran. När du hjälper andra att lyfta deras karisma lyfter du din egen utstrålning. Ge beröm och förstärk det genom beröring, en klapp på axeln, eller en dunk i ryggen.
Om du är osäker - var generös, tolka andras signaler så positivt du kan. Självironi och humor är avväpnande, driv gärna med dig själv. Träna upp din humor.

Färg som påverkar känslor (Leva nr 2/06)

Färg förändrar och skapar stämning. Leva låter sig inspireras av en spännande färgcoach, färgglada prylar och smart förvaring.

Av Catharina Hansson/Leva

Redan de gamla egyptierna visste att färg formar och förändrar, färgterapi var en del av riterna kring solguden. Indisk färgmeditation är tusenårig tradition som lever kvar än i dag. Goethe ansåg att färgerna speglade en del av det gudomliga och gjorden en färglära som tillät pastellen blanda sig med de klara grundfärgerna. Och sedan början av förra seklet har många i västvärlden experimenterat med färg för att förändra, förstärka och läka människor. Idag använder vi färgsättning för att förändra genom att skapa rätt stämning och miljö.
– Jag har inte ett recept, utan jag måste ställa rätt frågor, leva mig in i klienternas situation och hjälpa dem att själva hitta rätt färger, säger Bengt Ahlin om sitt arbete som färgkonsult.
– Ofta handlar det om att markera en förändring, en ny fas i familjens eller företagets liv.
Bengt Ahlin är konstnär och färgsättare och har arbetat med färg i tjugo år. Han hjälper företag och privatpersoner att färgsätta miljöer och han håller utbildningar i färglära.
– Ja, man kan säga att det är ett slags färgcoaching. Vare sig jag jobbar med företag eller familjer och privata hem handlar det om att ta reda på vad kunden står för och vad han eller hon vill. Sedan ger jag råd och stöd för att tolka det i färger.

Antroposofins färger
Bengt Ahlin bor i Järna, som är centrum för den antroposofiska rörelsen i Sverige. Här arbetar man med en färgfilosofi som är inspirerad av den rörelsens grundare, Rudolf Steiner. Han färgsatte en skola 1919, med rödrosa väggar för eleverna i första klass. För varje ny årskurs fick eleverna vistas i nya färger – orange, gult, lindblomsgrönt och i högstadiet i toner av blått. Detta för att de svala blå färgerna, skärpte elevernas iakttagelseförmåga och inlärande, för exempelvis ämnen som kemi, fysik och biologi.
– Man måste se Steiner i det i det sammanhang han levde i. Detta var i Stuttgart i Tyskland 1919 och han skulle skapa en skola för barnen till de anställda i cigarettfabriken Waldorf – ja, det är så Waldorfpedagogiken har fått sitt namn, av ett cigarettmärke!
Han hade sin lite kreativa pedagogiska idé och för att få lärarna att bli mer konstnärliga tog han färgen till hjälp. Hans tanke var att sätta in färger och låta dem komma in som ett stöd för att markera vilka faser och vilka ämnen man arbetade med i de olika skolsalarna.
Har olika faser olika färger?
– Ja men varje människa har sin fas och sin färg, var och en vill olika saker. Den nya situationen måste avgöra vilka färger man använder.

Finns det då inga givna regler?
– Visst finns det vissa grundtankar när det gäller färg, hur jag kan få en färg att bli kraftfullare, hur jag kan skapa en viss stämning. Man kan gå in i färglära, som är en objektiv studie av färgers sätt att uppträda. Se hur komplementärfärger påverkar varandra, se hur man skapar kontraster.
– Det är också viktigt att se hur ljuset påverkar färgen. Det finns ju så många olika slags ljus - dagsljus, artificiellt ljus, diodljus, lysrörsljus och numera mycket halogenljus som ger starka skuggor. Jag har själv gått extra kurser på kth om ljus, eftersom jag ser att det påverkar mina färgade ytor. Ljuset höjer eller sänker mina färgade ambitioner!
Men visst kan väl olika färger ha olika temperatur, olika energi?
– Jag är väldigt medveten om att färgen har sådana karaktärer och använder det också i mina kurser.
Konstnären Vassily Kandinsky (1866-1944) beskriver i sin bok Om det andliga i konsten färger på olika sätt, ger dem olika bilder. Grönt, menar han, är som borgerligheten, en idisslande ko som glor med slöa ögon på världen…(!)
Han sätter också form på färgerna, ser gult som en triangel, rött kallar han kvadratiskt, blått är sfäriskt, runt.
Bengt Ahlin tycker att det är viktigt att inte tolka detta som en regel för hur färger ska användas, men berättar att han själv sett bevis för att det finns en formkraft i färgerna.

– Jag har testat det genom att på ett otal färgkurser låta elever ställa sig framför en hög med material i olika färger. De får välja en färg och bygga någonting bara utifrån färg. Något som bara är gult, något som bara är rött, eller bara är blått.
– De gröna blir nästan aldrig klara, det liksom växer, breder ut sig, blir till ett slags lian som bara fortsätter. De röda har en helt tydlig rumsform, i det närmaste fyrkantig. De gula gör spetsiga former, pyramider eller tält. Och det kan gå rysligt fort, jag brukar ta tid och en gång blev den gula gruppen klar på 28 sekunder! De blå gör ett stort blått sfäriskt rum, de kan fortsätta ända upp i taket.
– Det finns alltså en formkraft i färgen, helt omedvetet, den bara är där!

Grönt för relaxrum
– Men vi måste alltid se färg och form i sin tid och i sin kultur. Goethe menade att grönt är en underbar färg i vardagsrum och det var säkert det i hans tid (1749-1832), för hans person, i den sociala sfär där han umgicks. I dag är grönt ganska ovanligt just i vardagsrum.
Men vi älskar gröna rum – ute!
– Javisst, i det gröna kan man relaxa, komma till meditation och avslappning… bli som den där idisslande kon! skrattar Bengt.
Färg som terapi
– Färgterapi är viktigt och jättebra, säger Bengt. Men det är en tidsbestämd åtgärd för ett problem, som att sätta in en medicin. Liksom ljusterapi måste färgterapi doseras rätt. Av för mycket blir du sjuk.
– Man kan använda färgsättning på ett terapeutiskt sätt i ett rum, jag har bland annat jobbat med barn som har utvecklingsstörningar. Men det är viktigt att inte blanda ihop färgterapi med färgsättningsarbete, poängterar Ahlin.

Färg som trend
Färg är självklart också mode och färgtrender.
Trendgurun Li Edelkoorts profetia för 2008 är att 1700-talet kommer tillbaka, med Mozart, håret, sminket och därmed också fajansen och färgerna i porslinet. En trend som Bengt välkomnar efter många år av vitt, svart och grå inredning.
– Det här med vitt och svart, för mig är det ett slags feghet. Färg kan ju vara ett väldigt starkt uttryck för vårt känsloliv. Om man rör sig i vitt-svart avslöjar man sig inte.
– Men man kan ju också färgsätta rum med ting, kanske man vill att den häftiga röda soffan ska synas.
Ofta blir det tvärtom när Bengt jobbar med färgsättning:
– En av mina kunder sade ”Vet du vad du håller på med? Du håller på att avmaterialisera min tillvaro. Mitt hem har varit vita väggar och en massa möbler. Nu sätter du färg på rummet och jag har inte längre behov av en massa möbler som skapar rummet, därför kommer jag att sälja det mesta. ”
Catharina Hansson/Leva

Så tror man att färger påverkar känslorna

Rött
• Ökar energin
• Kärlek
• Hetta
• Mod
• Revolution
• Oro
• Vrede
• Risktagande
• Höjer pulsen
• Det som är rött upplevs vara på närmare avstånd.

Orange
• Lycka
• Värme och vänlighet.
• Livlighet
• Rörelse och glädje.

Gult
• Avskildhet
• Stimulerar tanken
• Glädje
• Falskhet
• Excentricitet
• Kan framkalla illamående(!)

Grönt
• Skapar balans
• Trygghet och förnuft.
• Lugn och avslappning.
• Naturligt, miljövänligt, rent.
• Ger stadga och precision.

Turkos
• Motståndskraft
• Iskyla.
• Inspiration

Blått
• Skänker lugn.
• Pålitlig och seriös.
• Kvalitet.
• Kall.
• Rymd och oändlighet.
• Frihet.

Violett
• Värdighet och vishet.
• Meditation och mystik

Rosa
• Underlättar förändring.
• Dämpar aggressivitet

Snabbmeditation för nutidsmänniskor (Leva nr 1/06)

Att meditera behöver varken vara svårt eller ta mycket tid. Många små snabba meditationer i vardagen kan göra underverk. Tidningen Levas redaktionschef Viveka Ljungström har valt ut några enkla minimeditationer som du kan använda när som helst, var som helst.

Av Viveka Ljungström/Leva

Att meditera betyder att man väljer vart man riktar sin uppmärksamhet. Det kan göras på många sätt och med många olika tekniker. Det är välgörande för både kropp och själ, mycket forskning har visat att meditation faktiskt påverkar både vårt hjärta och vår hjärna och därmed hela vår fysik.
Man kan meditera regelbundet och länge och det ger stora resultat på välbefinnandet. Men man kan också lära sig små korta meditationer att ta till i vardagen när tiden inte räcker till för det stora meditationsprojektet. Det finns meditationer att göra medan man promenerar, tränar eller äter, när man väntar på bussen, sitter i bilkö eller ligger vaken på nätterna. 		 

Det kan tyckas vara fusk att snabbmeditera men enligt bland andra Eric Harrisson, känd meditationsexpert från Australien som skrivit boken Meditation på fem minuter är det mycket mer verksamt att meditera många små korta pass än ett långt som kanske inte blir av. För de små korta minimeditationerna behövs varken tyst rum, avslappningsmusik, rökelse eller yogamatta.

1 – 3 minuters yoga- meditation

Den här meditationen kan du göra precis var som helst. I början kan det vara svårt att göra den bland en massa andra människor eftersom du helst bör uttala orden i meditationen högt när du är nybörjare. Med tiden räcker det att du säger orden för din inre röst.
– Sätt dig bekvämt.
– Lägg höger hands pek och långfinger på din vänstra underarm så att du känner din puls.
– Slut ögonen och säg orden sat nam i takt med dina pulsslag. Koncentrera dig bara på det och bry dig inte om andning eller annat.
– början kanske din puls slår så snabbt att du knappt hinner uttala orden men bara efter någon minut känner du hur pulsen saktar ner och du kan i lugn och ro uttala sat nam.
Sitt så i ungefär tre minuter eller bara så länge att du känner att pulsen har sänkts.

Tre suckar

Den här meditationen kan du göra precis var som helst. Använd den gärna när du reser dig upp eller innan du går ut genom en dörr eller lämnar bilen. Den hjälper din kropp att släppa på spänningar.
– Andas in så djupt att magen och de nedre revbenen expanderar.
– Andas ut fullständigt. Släpp taget helt och hållet.
– Vila i pausen som uppstår, och känn hur magen slappnar av ytterligare.
– Låt uppehållet fortsätta tills du verkligen behöver andas in igen, men håll inte andan.
– Upprepa två gånger till.
– Lägg märke till att varje andetag blir ännu djupare än det föregående. Tre eller fyra suckar räcker vanligtvis för att kroppens ska släppa på spänningar.
– Låt sedan andningen återta sin naturliga rytm och lägg märke till hur annorlunda det känns.

På väg

Den här meditationen kan du använda på en lång promenad eller på vägen till bussen. Du gör den så länge du själv vill. Efter en stund släpper spänningarna och ditt medvetande kommer att ha lättare för att vara i nuet istället för någon annan stans.
– Lägg märke till hur många steg du tar när du andas in och hur många steg du tar när du andas ut.
– Gör ett medvetet mönster av detta och räkna stegen: 1, 2, 3, (på inandning), 1, 2, 3, 4 (på utandningen) eller vilket antal som passar dig bäst när du går.
– Räkna alla steg och förändra möns-tret som du vill under promenaden.
– Njut av meditationens hypnotiska taktfasthet.

En kopp kaffe

Att meditera över det vi stoppar i munnen hjälper till att få tiden att gå långsammare samtidigt som sinnesupplevelserna maximeras. Att meditera över det du stoppar i munnen fungerar som ett förstoringsglas av upplevelsen.
– Ta ett djupt andetag och sitt bekvämt. Förbered dig mentalt för det du ska göra.
– Kan du göra det med perfekt timing och elegans?
– Sträck ut handen med en medveten rörelse. Lyft upp koppen och för den till läpparna.
– Stanna upp. Titta. Lukta.
– Luta sedan koppen och känn hur vätskan flödar in i munnen. Njut av den lyxiga känslan.
– Svälj när du är redo.
– Ställ långsamt tillbaka koppen.
– Registrera det exakta ögonblick då handlingen är avslutad.
– Lägg märke till hur stilla tankarna har blivit.

På Posten

Den här meditationen kan du använda var som helst och när som helst. Den fungerar mycket bra de gånger man tvingas vänta på något, på posten eller i en telefonkö. Den ger avslappning och skärper fokus.
– Mjuka upp kroppen medan du väntar. Ställ dig bekvämt.
– Ta några djupa andetag och sucka en eller två gånger.
– Fäst blicken på något och gör den mjuk.
– Andas sedan ”igenom kroppen” i sju långsamma andetag. Varje gång du andas flyttar du uppmärksamheten ett steg neråt. Räkna varje utandning.
– Sju – hårbotten och pannan
– Sex – ansiktet
– Fem – hals och nacke, axlar, armar och händer
– Fyra – bröstkorgen
– Tre – solarplexus
– Två – magen
– Ett – höfterna, benen och fötterna
– Förvänta dig att bli distraherad men avbryt inte meditationen.
– Känn hur kroppen slappnar av.


Så blir du rik på riktigt

Livet består till största delen av vardagar. Att slita och släpa för att sätta guldkant på undantagen, helgerna och semestern är inte att leva ett rikt liv. Det är först när vardagen känns bra som livet blir rikt på riktigt. Om vi ser över våra liv, tänker och känner efter kan vi i ökad utsträckning själva välja hur vår vardag ska vara. Det menar Fredrik Warberg och Jörgen Larsson som just kommit ut med boken ”Rik på Riktigt, en värdefull vardag är möjlig”. 		 

Av Viveka Ljungström/Leva

– Vi vill påverka människor att tänka på och ifrågasätta vardagen, var dag, som vi så sällan tänker på. Man talar så ofta om semester och utflykter från det vanliga som ett sätt att göra livet rikare. Men vi menar att det är just vardagen som man bör jobba med. Det är vardagen som är grunden för livskvaliteten och det är den som gör människor sjuka, olyckliga och fångna i ekorrhjul, säger Fredrik Warberg, en av delägarna till Tidsverkstan i Göteborg.


Jörgen Larsson och Fredrik Warberg menar att rikedom varken handlar om överflöd eller frosseri utan om förmågan att vara nöjd när det är lagom av allt. Foto: Jacob Karström/Natur och Kultur 		  – Vi tror att majoriteten av alla människor har ett större handlingsutrymme att påverka sin vardag än de egentligen använder. Alla har ett visst utrymme, även om det kan vara olika stort. Vi vill inspirera människor att verkligen använda sitt handlingsutrymme, säger Jörgen Larsson, Tidsverkstans andra delägare.
Fredrik och Jörgen menar att det är lätt att bara följa med i tidsandans alla budskap som om de vore sanningen. Tidsandan som säger att större materiell välfärd ökar vårt välbefinnande, och tidsandan som säger att vi måste jobba mer och öka tillväxten för att inte bli materiellt fattiga och därmed olyckliga.
Fredrik och Jörgen menar att tidsandan leder fel och ger i sin bok Rik på Riktigt flera exempel på forskning som faktiskt visar att det inte finns något givet samband mellan ökad materiell rikedom och lycka och välfärd.
– Vi har en viss tid och den tiden är vårt liv. För att må bra måste vi fundera över och använda tiden så att den räcker till alla de delar som är viktiga i vårt liv, säger Fredrik.
Men budskapet är långt ifrån någon slags tids-effektivitet. Fredrik och Jörgen beskriver i sin nya bok något som de kallar Vardagens femkamp. De har delat in vardagslivet i fem delar och menar att alla delarna behöver fungera för att livskvaliteten ska vara hög.
– Vi kan inte strunta i en gren för att lägga all tid och kraft på en annan. Då tappar vi välbefinnande.


De fem grenarna i vardagens femkamp är att:

  • ha en god självkänsla
  • ha ett antal nära relationer
  • ha en givande sysselsättning
  • uppleva att ekonomin är tillräckligt bra.
  • ha ett lagom livstempo

För att kunna bli bra i de fem grenarna behövs verktyg och i Rik på riktigt presenteras flera. Tre av dem är Ifrågasättande, Förnöjsamhet och Förändring.
För att veta vad som ska förändras måste vi ifrågasätta vad som är viktigt, vad vi vill, vad som styr oss och vilken makt vi själva har.
Förnöjsamhet, det vill säga förmågan att se, uppskatta och vara nöjd med det som faktiskt är bra, är en ofta förbisedd väg till att bli rik på riktigt, enligt Fredrik och Jörgen. Tidsandan förmedlar att vi alltid måste förändra, förbättra och förstora. Men ständig jakt på förändring kan istället göra oss utmattade och olyckliga.
– Utan balans är det svårt att njuta av livet och må bra, säger Jörgen och uppmanar alla att tänka Lagom. Det innebär bland annat att reflektera över hur mycket kraft vi ska ägnar åt jobbet för att ändå ha tillräcklig tid och ork till oss själva och våra relationer. Om vi tänker lagom finns tillräcklig tid och energi till alla vardagens viktiga områden.

– Om du får lagom av det som är viktigt för dig, ökar möjligheten till ett rikt liv. Det blir inte bättre om du får mer än lagom, säger Fredrik.
– Tänk vad annorlunda världen skulle se ut om vi människor helt plötsligt blev materiellt och ekonomiskt förnöjsamma och istället använde all vår förändringsenergi till att förbättra våra relationer, säger Jörgen.

Ett väsentligt verktyg i en lyckad vardags-femkamp är förändring, för även om det är vettigt att sträva efter förnöjsamhet finns förstås områden som vi kan förändra för att öka vårt välbefinnande. Det handlar inte alltid om att förändra verkligheten, det kan också vara att förändra vår syn på verkligheten, att ändra måttstock, att byta värdeskala. Förändring behöver inte heller betyda revolution och omkullkastning. Det kan också handla om många små justeringar.
– Vi kan fundera över vad vi kan göra lite mer eller lite mindre av för att få till stånd en positiv förändring. Byta bort en timmes tv-tittande mot något annat, jobba en timme mindre om dagen, äta lunch med en kompis en gång i veckan, säger Jörgen.
Men visst kan förändringar också vara stora och omvälvande, som att blunda och hoppa, kapa förtöjningar, släppa loss krafter. Oavsett hur de ser ut kommer förändringar att få konsekvenser för din vardag.

Upp igen

Lider du av statusstress?

VINNARE ELLER FÖRLORARE? Vi kan alla bli vad vi vill vara. Vi inte bara kan, vi bör, säger vår tidsanda. Vi jämför oss med andra och deltar i en ångestfylld status-jakt, menar vardagsfilosofiske författaren Alain de Botton. För tidningen Levas Ann Lagerström förklarar han sin teori om vad som driver oss: Det handlar om kärlek.

Av Ann Lagerström/Leva

  

Nu sitter han i en fåtölj i sitt ultramoderna och sparsmakade hem i Hammersmith i södra London. Han är 35 år, upphöjd succéförfattare och har ett kök i borstat stål. Han har just tackat ja till ännu en radiointervju och hällde nyss upp ett glas kallt vatten för att svalka sig i storstadshettan. Han lägger det ena benet över det andra och säger:

-Varför har jag ingen flatscreentv?

Alain de Botton
Författare med vardagsfilosofiska frågor i fokus.

Den senaste tiden har Alain de Botton, han som fått hundratusentals människor att försöka förstå livet med hjälp av Proust och gamla filosofer, känt pressen. Hans tv är för liten. Den svarta 17-tummaren som står inklämd i bokhyllan bakom honom är knappt värd namnet. Den gnager, skaver och urholkar bilden av vem han kunde vara.

Alain de Botton har drabbats av jämlikhetens baksida - avund, och det moderna samhällets baksmälla - girighet. Han har en sjuka som redan drabbat de flesta av oss. En global psykologisk epidemi - Statusstress.

Ordination: prylfasta

Som tur är har han just publicerat en bok med samma titel (W&W ) så han kan själv ställa diagnos och har också skrivit ut lite medicin - prylfasta. En form av askes han ålägger sig själv så fort han känner att det han redan har inte räcker, att det aldrig är nog.

Och nu börjar han förklara på en snabbrinnande engelska, som den schweiziske pojken han egentligen är har tillskansat sig under sina tjugotre år i drottningens England.

- Det handlar om kärlek. Till tv-apparater?

- Nej, längtan efter att någon ska se just mig. En stor del av människans livsjakt och ångest handlar om vårt skriande behov av uppmärksamhet, menar Alain de Botton.

Vi vill bli älskade - av föräldrar, partners, barn, vänner, arbetskamrater - ja helst av hela världen. Kärleken hoppas vi få genom att i andras ögon bli Någon. En sådan som man lägger märke till, som hörs och syns, en som är Rätt eller åtminstone passar in. Och rätt blir man genom att skaffa sig det som ger höga statuspoäng bland dem vars kärlek vi så gärna vill ha.

Förr, när människor levde i ett strikt klassamhälle, visste de flesta att de hade mycket små möjligheter, säger Alain de Botton. Deras liv skulle gestalta sig ungefär som deras föräldrars. De flesta var det de var och hade inga ambitioner att bli något annat. Siktet var inställt på att överleva och att träna sig på att glädjas åt det lilla. Men med industrialismen, den materiella utvecklingen och idén om alla människors lika värde kom möjligheterna - och paradoxen - statusångesten.

Jagad av statusstressen?
Jagad av statusstressen? Illustration: Tredmill

Hyllar och älskar de lyckade

Nu kan vi alla, i teorin, bli vad vi vill vara. Och inte bara kan, vi bör. Det gäller att utnyttja sina resurser, klättra på samhällsstegen och skaffa sig så mycket som möjligt. De som lyckas hyllas, älskas. De som inte kommer någon vart ignoreras, eller i värsta fall föraktas. Oturen och omständigheterna, som så länge varit människans möjligheter till att förklara sina misslyckanden, har försvunnit. Nu är allt ditt eget fel.

Dessutom finns det så många fler att jämföra sig med och vara avundsjuk på. Vi människor, menar de Botton, är nämligen sällan ogina mot dem som har det mycket bättre än vi själva, utan bara mot dem som är som vi.

Om kronprins Charles skulle skaffa sig ett slott till så rör det oss inte i ryggen, men om grannen bygger en carport eller går ner fjorton kilo sticker det till i statustarmen. Så även om vi under de senaste tvåhundra åren fått det materiellt och socialt allt bättre så mår vi sämre, menar Alain de Botton. Istället för att njuta av det ur global och historisk synvinkel goda liv de flesta av oss ändå har så ägnar vi oss åt självstress. Vi jämför oss med alla andra, pinar oss om vi halkar efter i statusjakten, skyndar oss att försöka hinna ikapp och får ångest om vi inte hinner eller har råd.

Banken står mitt i byn

Själv verkar Alain de Botton må prima där han sitter i en väl tilltagen fåtölj i sitt vardagsrum. Men så har han ju också fyllt sin statusbägare med sju boksuccéer på raken med tillhörande god ekonomi. För pengar ger poäng i jakten på den kollektiva uppmärksamheten, gärna parat med alla former av prestationer: affärer, sport, skönhet, musik, snabbhet.

- Eller varför inte alltihop á la Beckham och Victoria, säger Alain de Botton.
Däremot får man inte lika höga poäng längre för de klassiska kristna dygderna: godhet, generositet, sparsamhet, uthållighet, osjälviskhet och medkänsla.

- Det är banken som står mitt i byn numera, inte katedralen. Och här, menar Alain de Botton, kanske vi har en av grundorsakerna till det moderna lidandet - materien har vunnit kampen med anden. Att ha är nu definitivt bättre än att vara.

- Vi saknar helt perspektiv på vad som är viktigt och saknar högre värden eller ideal. Det gäller både samhället och individen. Människan är numera alltings mått. Vi är bara intresserade av oss. Ett navelskådande kollektiv har vi blivit, menar Botton. Ett kollektiv som tänker kortsiktigt och egoistiskt och som glömt att vår planet är en flugskit i universum och att en människas liv blott är en blinkning. Bara den som inte har ett evighetsperspektiv får ångest av att inte ha en större tv.

Lyckan kommer oväntat

- Men vad är det då som är viktigt? Vad tycker du vi borde ägna oss åt? Vad skulle göra oss friska?

- Jag tillhör inte romantikerna som tror att en människa är menad för ett liv i total harmoni eller att om vi alla bara förenade oss så skulle vi kunna utrota fattigdomen och svälten, säger Alain de Botton, och börjar nu titta på klockan och tala ännu fortare.

- Snarare tror jag att vi måste bli mer realistiska. En människas liv är kort och kantat av både gott och ont. Lyckliga är vi ett fåtal gånger i livet och då oftast oväntat. Ångest tillhör vardagen, den går inte att shoppa bort. Dess-utom orkar vi inte med att uppfylla alla de krav som det moderna samhällsklimatet ställer - den perfekte mannen, pappan, vännen, idrottsmannen, yrkesmänniskan och hemmasnickaren, behöver ett dygn på minst 48 timmar för att ha en chans att lyckas. Men jag tror att vi mår bättre om vi kan bry oss mindre om vad andra tycker och ta reda på mer om vad vi själva vill och orkar med.

Och det är i multimediasamhället lättare sagt än gjort.

Aldrig någonsin har vi arma människor utsatts för en mer effektiv propagandaapparat som envist predikar: Så gör du för att hänga med och vara Någon.

Dolda ideologiska budskap

Det började faktiskt i USA i början av 1800-talet, sextio år efter det att Thomas Jefferson deklarerat att ”all men are created equal”. The selfmade men, de som tog Jefferson på orden, började skriva självbiografier på temat: ”Så blev jag framgångsrik.” I kölvattnen kom förståsigpåare med goda råd till landets många wannabes - självhjälpslitteraturen var född. Några decennier senare tog tidningarna vid, sedan reklamen, filmen och tv:n.

Samhällsideologin som förr predikades av skolläraren och prästen trumpetas nu ut av ett relativt omedvetet prästerskap: journalister, regissörer, pop-artister, författare. Ibland vet de, eller borde jag kanske skriva vi, säkert precis vad de gör, fast ofta rider på de på trender de själva varken tror på eller förstår konsekvenserna av.

Många timmar varje dag lyssnar vi alla på mer eller mindre ideologiska budskap dolda i det som kallas nyheter och underhållning.

- De är, säger Alain de Botton, som en osynlig luktlös gas som tränger sig in i våra kärlekstörstande personligheter.

Vissa är uppenbara. Nog vet ni väl att ni borde ha en god aktieportfölj, en trimmad kropp, och ett avskalat hem - ungefär ett sådant som Alain de Botton själv har. Andra påbud är mer subtila, men de får oss att göra och shoppa sådant vi innerst inne inte har något behov av, eller som inte på något sätt på djupet kan bidra till att vi får ett riktigt gott liv.

Igår gick min blå vattenkokare sönder. Jag blev förvånad över hur glad jag blev. Min och modets blå period är över. Numera blir jag irriterad när jag ser den. Nu får jag möjlighet att köpa en ny av - just det - borstat stål. Jag är med i racet även om jag inte har råd att inhandla den läckra kokaren som jag såg hemma hos Alain de Botton.

Människan anpassar sig

Filosofen Arthur Schopenhauer (1788-1860) menade att det gäller att akta sig för andra människors känslor, tankar och idéer. Vad vet de om dig?, undrade filosofen, de kan inte bedöma ditt värde mer än döva kan avgöra kvalitén på ett musikstycke. Och den moderna människans huvud är dessutom möblerat med värderingar som tycks produceras av sig själv via någon form av kollektivt omedveten process.

Inte är det någon som aktivt bestämt att livet levs bättre i sällskap med borstat stål. Inte har någon medvetet satt igång plastkirurgiromantiken. Och vem trodde att det nya millenniets människa skulle få ståpäls av att byta telefon minst en gång om året?

Statuskraven ändrar sig ständigt, och vi anpassar oss helt frivilligt.

Därför läser inte Alain de Botton särskilt mycket tidningar, väljer noga sina vänner och tittar inte heller gärna på sin 17-tummare. Han värjer sig, skyddar sitt osäkra jag, försöker titta in - istället för ut, bekanta sig med sig själv - istället för att anpassa sig till de andra.

Och nu reser han på sig för att skynda vidare till BBC där han om någon timme, precis som i den här artikeln, blir en del av det medie-brus han menar att vi ska värja oss emot.

Alain de Bottons recept mot statusstress:

Upp igen